Januari schmanuari

Ni vet: GEGGET.
Inga pengar, tråkig mat, udda strumpor, dammkorvar i hörnen, platt hår och fnasiga fingrar.
Men ändå.
Vi är inne i varannan-vecka-lunket igen och denna vecka är de stora barnen här. Bebisen njuter av all uppmärksamhet och skrattar kluckande åt storebrödernas höga röster och bullriga framfart.
Han fick en stol idag också, så nu kan han sitta med en stund, i samma höjd som oss andra, tills det blir tröttsamt för lilla ryggen och han får slagsida. Med rynkade ögonbryn och stadig blick fokuserar han stenhårt på att få tag i det vi lägger framför honom, men öga och hand vill ännu inte riktig samarbeta. Igår fick han också en tesked potatismos, samma lilla portion serverades flera gånger, eftersom den förstås hela tiden rann ut i mungipan.

Och jag har ont i huvet mest hela tiden och är trött i ögonen. Misstänker att jag borde sluta med linser ett tag och bli glasögonbärare på heltid, men det är djupt rotat i mig - skammen över att vara brillmongo och glajjer har jag inte burit offentligt sedan 1996.